{"id":2357,"date":"2022-04-04T05:25:13","date_gmt":"2022-04-04T02:25:13","guid":{"rendered":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/?page_id=2357"},"modified":"2022-04-10T17:01:44","modified_gmt":"2022-04-10T14:01:44","slug":"minnen-fran-skoltiden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/muistoja-espoosta\/minnen-fran-skoltiden\/","title":{"rendered":"Minnen fr\u00e5n skoltiden"},"content":{"rendered":"\n

Ann-Christin Lintula (f. Weckstr\u00f6m)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag b\u00f6rjade skolan p\u00e5 1960-talet. Min f\u00f6rsta skola var Lagstads skola. Till dess hade jag varit hemma, f\u00f6r p\u00e5 den tiden var det inte vanligt med f\u00f6rskolor f\u00f6r att inte tala om daghem. Det fanns nog en lekskola i Gumb\u00f6le, men antagligen tyckte mina f\u00f6r\u00e4ldrar att jag kunde stanna hemma tills skolan b\u00f6rjade. Min f\u00f6rsta l\u00e4rare var Heidi Nyberg. Heidi hade varit Finlands Lucia. Hon var mild och fast i sin undervisning. Henne hade jag de tv\u00e5 f\u00f6rsta \u00e5ren. I trean och fyran hade jag Svea S\u00f6derholm som l\u00e4rare. Rektorn i skolan gav ett str\u00e4ngt intryck. Rektorn var manlig och vad jag minns fanns det en annan manlig l\u00e4rare och resten var kvinnor. Som en sju \u2013 \u00e5tta\u00e5ring tyckte man tydligen, att l\u00e4rarna var v\u00e4ldigt gamla, fast\u00e4n de i sj\u00e4lva verket kanske var h\u00f6gst 40 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Lagstad folkskola 1954. KAMU Esbo stadsmuseum.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Flygfoto fr\u00e5n 1960-talet, kyrkan i f\u00f6rgrunden. KAMU Esbo stadsmuseum.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Lagstads skola flyttade in i den nya byggnaden under \u00e5ren 1953 – 1954, s\u00e5 n\u00e4r jag b\u00f6rjade i skolan var den r\u00e4tt ny. Ett stenkast d\u00e4rifr\u00e5n ner mot \u00e5n ligger den gamla skolan, som i dag fungerar som Lagstad hembygdsg\u00e5rd. Lagstads skolan var Esbos f\u00f6rsta skola och grundades 1873.<\/p>\n\n\n\n

Intill skolan fanns l\u00e4rarbost\u00e4der. En stor del av l\u00e4rarna bodde i dessa l\u00e4rarbost\u00e4der och alltid n\u00e4r man kom g\u00e5ende till skolan om morgonen avundades man litet l\u00e4rarna d\u00e5 de kom l\u00e4tt kl\u00e4dda med en korg som de hade b\u00f6ckerna i p\u00e5 armen.<\/p>\n\n\n\n

Matsalen fanns i bottenv\u00e5ningen och jag kommer v\u00e4ldigt bra ih\u00e5g hur alla presidentansikten upph\u00e4ngda l\u00e4ngs matsalens v\u00e4ggar gav ett str\u00e4ngt och allvarligt intryck. P\u00e5 sextiotalet var Urho Kekkonen president. Det fanns tanter som delade ut maten och man skulle uppf\u00f6ra sig vackert, niga och tacka f\u00f6r maten och vara tyst n\u00e4r man \u00e4ter. Jag tror att maten f\u00f6r det mesta var god, men alltid fanns det s\u00e5dant som man inte riktigt tyckte om. H\u00f6nsfrikass\u00e9 var n\u00e4stan det som jag minst tyckte om, den s\u00e5g alltid s\u00e5 slemmig ut. En annan r\u00e4tt som v\u00e4l \u00e4nnu i denna dag inte \u00e4r omtyckt \u00e4r dillk\u00f6tt. I skolan var k\u00f6ttbitarna alltid h\u00e5rda och s\u00e5sen r\u00e4tt tunn och vattnig. D\u00e4remot gjorde min mamma v\u00e4ldigt gott dillk\u00f6tt. Till maten serverades naturligtvis mj\u00f6lk och Ruutu-kn\u00e4ckebr\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Av undervisningen kommer jag bra ih\u00e5g de stora planscherna som h\u00e4ngdes p\u00e5 v\u00e4ggen och inneh\u00f6ll olika viktiga uppgifter beroende p\u00e5 \u00e4mnet. S\u00e5dana fanns det i synnerhet i biologi och geografi. Jag tyckte att de var v\u00e4ldigt vackra och skulle g\u00e4rna ha en s\u00e5dan som minne \u00e4nnu i denna dag. I matematiken hade vi ofta olika probleml\u00f6sningspussel. De tyckte jag v\u00e4ldigt mycket om. Det fanns pussel av olika sv\u00e5righetsgrader och n\u00e4r man hade l\u00f6st problemet, som bestod av flera olika uppgifter kunde man kontrollera att man hade gjort r\u00e4tt genom att v\u00e4nda p\u00e5 pusslet. Om baksidan hade en viss form eller figur var allting r\u00e4tt. Dessutom kunde man ju t\u00e4vla med de andra om vem som l\u00f6ste problemet fortast.<\/p>\n\n\n\n

Skolg\u00e5rden var r\u00e4tt s\u00e5 trist, det var en enda stor g\u00e5rd med metallstaket runt omkring. Den enda syssels\u00e4ttningen p\u00e5 g\u00e5rden var att gunga, hoppa rep eller ruta. Pojkarna kanske sparkade boll. V\u00e4ldigt vanlig syssels\u00e4ttning var att skriva i v\u00e4nb\u00f6ckerna och i n\u00e5gon m\u00e5n att byta glansbilder. N\u00e4r klockan ringde in p\u00e5 morgonen skulle alla st\u00e4lla upp sig utanf\u00f6r d\u00f6rren klassvist och n\u00e4r l\u00e4raren kom f\u00f6r att be in oss, skulle man g\u00e5 klassvist in. Under alla fyra \u00e5r var jag i \u00f6versta v\u00e5ningen, dvs. fr\u00e5n matsalen sett i tredje v\u00e5ningen. I andra v\u00e5ningen fanns l\u00e4rarrummet, dit man aldrig v\u00e5gade g\u00e5. Det fanns en stor aula framf\u00f6r festsalen\/gymnastiksalen och d\u00e4r fanns stora vitriner med uppstoppade f\u00e5glar o.dyl. undervisningsmaterial. Festsalen, som naturligtvis \u00e4ven fungerade som gymnastiksal, var enligt mitt tycke fin. Det fanns en stor scen och en talarstol, d\u00e4r alltid rektorn eller n\u00e5gon som h\u00f6ll tal stod i. L\u00e4ngs ena v\u00e4ggen fanns det ribbstolar och fr\u00e5n taket h\u00e4ngde det ner rep och ringar som var ihopknippade vid v\u00e4ggen. Jag kommer bra ih\u00e5g trapporna inomhus, de var av vacker gr\u00e5 granit och ledst\u00e4ngerna var av tr\u00e4 och lackade. I dessa trappor m\u00e5ste man ha g\u00e5tt otaliga g\u00e5nger. Jag har ofta efter\u00e5t med vemod t\u00e4nkt p\u00e5 min f\u00f6rsta skola, men som tur nog har min son g\u00e5tt i den, s\u00e5 jag hade n\u00f6jet att p\u00e5 nytt f\u00e5 vistas i samma skola. I dagens l\u00e4ge \u00e4r ju skolan renoverad och tillbyggd och ser ganska annorlunda ut.<\/p>\n\n\n\n

Vi var i genomsnitt 25 elever p\u00e5 klassen. I samma skolbyggnad kunde man efter folkskolan g\u00e5 i medborgarskola.<\/p>\n\n\n\n

I v\u00e5ningen under gymnastiksalen fanns omkl\u00e4dningsrummen med duschrum, skilda f\u00f6r pojkar och flickor. I samma korridor med omkl\u00e4dningsrummen fanns det rum f\u00f6r h\u00e4lsov\u00e5rdaren och tandl\u00e4karen. Tandl\u00e4karen kom ibland till skolan och kontrollerade v\u00e5ra t\u00e4nder. Jag tyckte inte alls om tandl\u00e4karen f\u00f6r hans fingrar luktade tobak fast\u00e4n han hade handskar p\u00e5 sig.<\/p>\n\n\n\n

I bottenv\u00e5ningen med egen ing\u00e5ng mot kyrkan fanns stadens bibliotek. Detta bibliotek flyttade sedan 1975 till S\u00f6drik, n\u00e4r skolan i S\u00f6drik blev f\u00e4rdig och heter numera biblioteket i Mellersta Esbo. Jag blev fort du med biblioteket, fast\u00e4n det var litet och tr\u00e5ngt, men en liten flickas l\u00e4slust, som just hade l\u00e4rt sig l\u00e4sa, kunde biblioteket nog tillfredsst\u00e4lla. Jag vistades i biblioteket v\u00e4ldigt mycket och bibliotekarien var j\u00e4ttetrevlig och talade en god svenska, fast\u00e4n hon var finskspr\u00e5kig. En s\u00e5dan lyx \u00e4r s\u00e4llsynt i dagens Esbo bibliotek. Som vuxen f\u00f6rs\u00f6kte jag ibland tilltala bibliotekspersonalen i S\u00f6drik p\u00e5 svenska men ficka arga blickar och n\u00e5gra stammande ord som svar.<\/p>\n\n\n\n

I dag kan man faktiskt konstatera, att omr\u00e5det kring den gamla skolan har \u00e4ndrats. Under gymnastiktimmarna skidade man naturligtvis ibland. Sp\u00e5ret b\u00f6rjade i backen mot \u00e5n, sedan gick sp\u00e5ret mot \u00f6ster l\u00e4ngs \u00e5n och via \u00e5ker och \u00e4ngar som numera \u00e4r Kyrkogatan sneddade man s\u00f6der om skolan f\u00f6rbi stationshuset till backen under skolan. Denna backe \u00e4r nu stadshuset och fullm\u00e4ktigeg\u00e5rden. I backen \u00f6vade vi ocks\u00e5 utf\u00f6rs\u00e5kning. Andra uteaktiviteter under vintern var att \u00e5ka skridsko. Skridskobanan var i den s.k. sandgropen nedanf\u00f6r sockenstugan. P\u00e5 den platsen \u00e4r numera f\u00f6rsamlingscentret. P\u00e5 fritiden gick jag \u00e4ven ibland f\u00f6r att skrinna, men isen d\u00e4r var inte n\u00e5got vidare f\u00f6r den var kn\u00f6lig och det var l\u00e4tt att falla omkull.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom jag bodde p\u00e5 norra sidan om skolan gick min hemv\u00e4g \u00f6ver \u00e5n, l\u00e4ngs med kyrkan mot L\u00f6vkulla och rakt norrut. P\u00e5 den tiden var det inte ens tal om att man skulle ha \u00e5kt med buss och dessv\u00e4rre fanns det inte heller n\u00e5gon bra bussf\u00f6rbindelse och bussarna gick inte s\u00e5 ofta som nuf\u00f6rtiden. P\u00e5 den tiden var den lilla fotg\u00e4ngarbron \u00f6ver \u00e5n liten och smal och ibland i r\u00e4tt d\u00e5ligt skick. Det kunde finnas stora h\u00e5l i plankorna eller s\u00e5 var de delvis ruttna och delvis lappade med f\u00e4rska plankor. Jag var v\u00e4ldigt r\u00e4dd att g\u00e5 \u00f6ver bron f\u00f6r jag var r\u00e4dd att den inte skulle h\u00e5lla. Numera \u00e4r ju bron fin och bred med lampa och sittb\u00e4nkar. Doften av tj\u00e4rat tr\u00e4 sitter \u00e4nnu bra i minnet. Folk hade f\u00f6r vana att snedda \u00f6ver en odlad \u00e5kerpl\u00e4tt vid \u00e5n. Den \u00e4r numera parkeringsplats mellan kyrkan och \u00e5n. N\u00e4r det en g\u00e5ng fanns en upptrampad stig tog jag ocks\u00e5 stigen fast\u00e4n jag innerst inne visste att man inte fick g\u00e5 genom odlad mark. En vacker dag fanns d\u00e4r n\u00e5gon som antagligen \u00e4gde eller hade arrenderat \u00e5kerpl\u00e4tten f\u00f6r jag fick en skopa ovett \u00f6ver mig att jag sneddade via \u00e5kern. Jag hade v\u00e4ldigt litet s\u00e4llskap av klasskamrater, f\u00f6r ingen bodde precis \u00e5t mitt h\u00e5ll. Det fanns tv\u00e5 klasskamrater som bodde vid den s.k. Gumb\u00f6lev\u00e4gen, numera Skolm\u00e4starbacken och ibland gick jag med i synnerhet Marja-Lena via Morby hem och ibland gick hon den l\u00e4ngre v\u00e4gen via mig hem. Det fanns nog pojkar som bodde \u00e5t mitt h\u00e5ll, men de var antingen \u00e4ldre eller litet yngre.<\/p>\n\n\n\n

Efter fyra \u00e5r i folkskolan var det sedan att s\u00f6ka sig vidare till mellanskolan, som det hette p\u00e5 den tiden. Det var lite nerv\u00f6sa tider med intr\u00e4desf\u00f6rh\u00f6r till en ny skola. Av intr\u00e4desf\u00f6rh\u00f6ret kommer jag b\u00e4st ih\u00e5g att jag skrev om v\u00e5r katt Jussi i uppsatsen. Min mellanskola blev Esbo svenska mellanskola, som de tv\u00e5 f\u00f6rsta \u00e5ren fungerade i Finno (det r\u00f6da huset bredvid den nya Finno skolan) och sedan flyttade till Mattby, numera Mattlidens skolcentrum j\u00e4mte gymnasium. Efter mellanskolan som varade i fem \u00e5r ville jag \u00e4nnu forts\u00e4tta till gymnasium och s\u00f6kte mig till Helsingfors svenska samskola. Den fanns p\u00e5 Arkadiagatan bakom Hanken. P\u00e5 den tiden fanns det inte \u00e4nnu n\u00e5got svenskt gymnasium i Esbo. M\u00e5nga gick naturligtvis i Grankulla samskola.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ann-Christin Lintula (f. Weckstr\u00f6m) Jag b\u00f6rjade skolan p\u00e5 1960-talet. Min f\u00f6rsta skola var Lagstads skola. Till dess hade jag varit hemma, f\u00f6r p\u00e5 den tiden var det inte vanligt med f\u00f6rskolor f\u00f6r att inte tala om daghem. Det fanns nog en lekskola i Gumb\u00f6le, men antagligen tyckte mina f\u00f6r\u00e4ldrar att jag kunde stanna hemma tills… Jatka lukemista Minnen fr\u00e5n skoltiden<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":302,"menu_order":101,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_eb_attr":"","_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-2357","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2357","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2357"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2357\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2379,"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2357\/revisions\/2379"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/302"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/espoonperinneseura.net\/espoo1972\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2357"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}